2011-03-28

Från affärsidé till mantra: Passionen som drivkraft i entreprenörskapet

Jag märker att jag påverkas under tiden jag skriver detta. För det är sant att mPerfect heartin passion och övertygelse är att ett friskt ledarskap leder till friska organisationer. Och när det står klart för mig även på ett emotionellt plan, då blir beslutsprocessen enklare – enklare att både välja och välja bort vad jag ska och inte ska göra.

FLERA HÄNDELSER DEN SENASTE TIDEN har till sist samverkat till att få mig att förstå att det är dags att skriva om passionen som drivkraft i entreprenörskap och företagande.

Hej, jag heter Lars Hornborg och mitt företag erbjuder olika tjänster inom ledarskaps- och organisations-utveckling, till exempel seminarier, kurser, workshops och teambuilding. Vår affärsidé är att vara våra kunders självklara partner i att skapa ökad lönsamhet, bättre kvalitet, mins…

Fortfarande kvar? Lät det intressant? Engagerat? Lockande? Tja …
Hur många gånger jag har lyssnat på denna typ av presentation – och (det ska erkännas) själv levererat dem – vill jag helst glömma. Och det är inte svårt (att glömma) – det gör inte särskilt stort avtryck på mig. Kanske inte på dig heller?

Vad är det som saknas för att det ska fånga mig? Som vanligt – känslor! Och när vi inte väcker känslor betyder det att vi bara kommunicerar med den rationellt tänkande delen av hjärnan, medan “känslohjärnan” (neocortex) lämnas utanför bilden. Men för ett ordentligt engagemang hos både dig och  mottagaren krävs att även känslorna finns med, vilket kanske förklaras av att neocortex har ett starkt inflytande på vilka beslut vi fattar.

Så om jag tråkar ut andra när jag håller mig på det strikt rationellt intellektuella planet, hur mycket tråkar jag samtidigt ut mig själv? Och min personal? Känn efter!

Min passion och övertygelse är att ett friskt ledarskap ger friska organisationer! Det är också mitt företags mantra:
Friskt ledarskap – friska organisationer!
Allt vi tar oss för gör vi för att stödja denna vision –
genom  att …

Skillnad? Väckte det din nyfikenhet? Kände du att något triggade igång i dig?

Så hur påverkas min egen personal av detta? Och mina kunders intresse av att handla av oss. Vilken leverantör gör mest avtryck på dig, den som bara levererar en saklig produktpresentation eller den som har med sig glädje – eller till och med passion – in i rummet?

Jag märker att jag påverkas under tiden jag skriver detta. För det är sant att min passion och övertygelse är att ett friskt ledarskap leder till friska organisationer. Och när det står klart för mig även på ett emotionellt plan, då blir beslutsprocessen enklare – enklare att både välja och välja bort vad jag ska och inte ska göra.

En välformulerad affärsidé som inte väcker känslor förblir bara – välformulerad. När vi släpper idén om det polerade språket och istället går rakt på kärnan – då väcker vi känslor, engagemang och beslutsvilja!

Dags att skriva ett mantra istället för en affärsidé? Låt dig inspireras av vad Guy Kawasaki säger i ett föredrag (5 minuter) hos Stanford Technology Ventures Program.

Det börjar inifrån. Vad är det som egentligen driver dig?

2011-03-24

Kunskap som maktmedel

Om exakta vetenskapliga kunskaper fanns inom företagsekonomi, liksom en hel rad andra både mjuka och hårda discipliner såsom socialt arbete, informationsteknologi och psykologi, varför tvingas vi då ständigt och återkommande att konstatera att det vi trodde var sanning inte stämde?

FÖR NÅGOT ÅR SEDAN reflekterade jag över förhållandet mellan forskning och sanning under rubriken Sanning, vetenskap och magkänsla. Idag aktualiseras frågan för mig igen när jag läser en intervju i Smålandsposten med professor Sven-Olof Collin vid Linnéuniversitetet där han ondgör sig över att universitetet valt att stödja och delta i Världsnaturfondens kampanj Earth Hour.

Professor Collins budskap går ut på att politisera frågan och samtidigt åberopa universitetets varumärke som garant för “exakta vetenskapliga kunskaper”. Han argumenterar vidare för hur universitetets “nytta som samhällsinstitution” manifesteras genom att “granska grunden för kampanjen” samt dissekera och granska miljöfrågan.

Intervjun, liksom Collins budskap, gör mig beklämd av flera skäl:

  • En professor i företagsekonomi gör anspråk på att lärosätet ska stå för exakta vetenskapliga kunskaper. Men om sådana kunskaper fanns, varför framkastas, prövas och förkastas olika företags- och nationalekonomiska teorier över tiden, allt eftersom de visar sig inte hålla?
    Om exakta vetenskapliga kunskaper fanns inom företagsekonomi, liksom en hel rad andra både mjuka och hårda discipliner såsom socialt arbete, informationsteknologi och psykologi, varför tvingas vi då ständigt och återkommande att konstatera att det vi trodde var sanning inte stämde?
  • Förhållningssättet till kunskap som Collin ger uttryck för tycks bygga på föreställningen om att forskningsresultat = sanning. Vilket påminner mig om professorn vid Chalmers som gav sina studenter en helt annan förståelse för förhållandet mellan forskningsresultat och sanning.
  • Världsnaturfondens status och trovärdighet torde vara tillräckligt väl etablerade av världssamfundet för att vi inte ska behöva slösa skattemedel och forskarresurser på att granska grunden för denna kampanj.

Våra lärosäten har ett stort ansvar, det håller jag med professor Collin om. Deras ansvar är att förvalta det förtroende och de resurser som givits dem av skattebetalarna via våra folkvalda församlingar. I det ansvaret ingår såväl att värna kunskapsutveckling som att undvika den arrogansens fälla som lätt blir följden av att ge sig själv tolkningsföreträde i frågan om kunskap, sanning och samhällsnytta.